Friday, January 26, 2007

Pontus bloggar om Hållbarhet och de svenska företagen

PONTUS SCHULTZ BLOGG
25 januari , 10:12
Josefsson är den ende som visar lite ledarskap
Blivande partiledaren Mona Sahlin pekade utan tvekan ut de två slagfält som den politiska deabtten ska utkämpas på de närmaste fyra åren. På bara fyra månader har klimatfrågan gått från något perifert som alla tjänar på att tiga ihjäl till den viktigaste arenan för att skapa en samhällsvision. Det är fascinerande. Men ur näringslivssveriges perspektiv finns det anledning att vara orolig. Företagen håller på att hamna rejält på efterkälken.
I förra veckan ordnade Veckans Affärer och Tällberg Foundation en hearing om klimatfrågan med bland andra Maud Olofsson, Carl Bennet, Hans-Olov Olsson och Lars G Josefsson. Det mest slående var näringslivets totala brist på vision. En efter en reste sig företags ledarna upp och vittnade om att någon annan bar ansvaret för frågan. Politiker måste sätta mål och globalt jämställda regler. Konsumenterna måste aktivt börja visa att de bryr sig.
Enda undantaget i debatten är just nu Lars G Josefsson som på seminariet gav en försmak av den rapport Vattenfall presenterade i Tyskland några dagar senare. Det är en genomgång av kostnaderna för att få ner koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. Vattenfall anser att det kostar runt 0,6 procent av globala BNP, att jämföra med Nicholas Sterns siffra 1 procent av BNP. Kostnaderna är jämt fördelade över världen, även om 40 procent av kostnaderna är betydligt tyngre för utvecklimgsländerna än Europa att bära.
Egentligen är summan ointressant. Klimathotet är inte primärt ett ekonomiskt problem. Att ta kostnaderna nu skjuter på vår välståndsförbättring med två år på 100 år. Det västenliga är perspektivförskjutningen, att miljön blir en faktor i vår tillväxtekvation.
Och här skiljer sig perspektiven. Vattenfalls rapport handlar mycket om att inte fördjupa sig för mycket i problemen i dag, utan försöka se till att de inte uppstår i nästa generation teknik, energi och konsumtion. Argumentationen, att vårt kunnande hela tiden går framåt och investerade kronor därför blir mer värda om de satsas i framtidens teknik än i dagens är visserligen svår att ifrågasätta. Men det är ett farligt resonemang, eftersom det tar bort ansvaret att handla nu.
I tider av skiften ställs krav på ledarskap. Det är också då som
ledarskap verkligen kan löna sig. I dag går en tydlig skiljelinje mellan Sveriges storföretag och nystartade unga företag som i stort sett utan undantag integrerar klimatfrågan på något sätt i sin affärsidé.
Vänta inte på politiken. Kom ihåg Stenbecksmaxim: politiken slår alltid kapitalet – men nya idéer och teknik slår alltid politiken.
Erika Augustinsson

Saturday, January 20, 2007

Al Gore - Klimatförändringarnas man

Al Gore´s projekt "The Climate Project", som drog i gång under 2006, är i full fart med att utbilda frivilligt anmälda i klimatförändringar på "Al Gore"-manér. Med en uppsättning framgångsrika presentationer (bl a Monterey, CA, 2006 ) och produktioner (t ex An Inconvenient Truth ) finns det knappt en man i USA som allmänheten förknippar lika starkt med ett sådant engagemang kring miljön som herr Gore.

Projektet går ut på att de som utbildas inom "The Climate Project" förses med kunskap och verktyg för att sedan i sin tur gå ut i samhället och föreläsa om och diskutera klimatförändringarna, för att sakta men säkert få fler att se hur vi alla bidrar till miljöförstöringen, och vad vi kan göra annorlunda.

När megafonerna i form av TV, film och "Glossy Magazines" är maxade med förförande livsstilstips, diverse sexchocker och skvaller, som gör dessa kanaler svåra att överrösta med nått så osexigt som jordens utarmning och orättvisor, är det kanske det här som är lösningen. Från mun till mun, en storskalig löpeld av fakta om klimatförändringar och hur man som samhällsmedborgare kan bidra till en positiv utveckling. Från att diskussionen varit isolerad till tv-sofforna, där debattörerna på motsatt sida snabbt dribblar bort TV-tittarna i en oral rugbymatch, förflyttas nu diskussionen till matborden och skolkorridorerna. Samhället infiltreras av samtal, som förhoppningsvis ersätter triviala diskussioner om Big Brother- avsnitt, nästa lyxvaruinköp som planeras och vart tröjan inhandlats.

Den som väljer att lyssna får fakta som, rätt använda, kan rädda världen. Som grädde på moset härstammar metoden från "the man, the myth, the legend" Al Gore. Han som ibland omtalas som "the man who used to be the next President of the United States of America".

Al Gore har gjort hela resan, från "The American dream" till en dröm om att kunna rädda världen, och han har kommit en bra bit på väg. Chanserna att vända miljöskutan ökar tack vare hans engagemang och initiativ. När förändringarnas vindar blåser så starka i denna fråga tvärs över Atlanten ter sig Europa ligga i lä.

Hanna, Global Utmaning