Jag vill bara tipsa alla om möjligheten att få resa långt i sommar, utan att tynga miljösamvetet. Fritidsresor anordnar tågcharter till norra Italien!!! Visst låter det underbart! De provstartar med 4 avgångar med 20 platser per avgång. Avresan sker från Malmö, men som bonus bjuder SJ på tågresa till Malmö för halva priset. Biljetterna släpps 19 april.
Jag hoppade jämfota när jag läste om tågcharter. Det lustiga var att jag och min reskompanjon (vi har pratat om att resa någonstans i ihop i över 2 år) hade beslutat oss för att resa till norra Italien, någonstans kring Gardasjön, under sommaren, men ingen av oss vill flyga (lika delar miljösamvete och dödsångset) men vi hade spanat lite på nätet på hur vi då skulle ta oss dit med tåg, och la planerna på is, varken hon eller jag är den organisatoriska facist vars roll någon av oss mer eller mindre skulle fått axla under semestern (!!!), med byten hit och dit med olika tågbolag och biljetter och anslutningar. Så tack Fritidsresor-Lottie för tågcharter!!!
/Hanna (som senast var utomlands 1999)
Thursday, April 12, 2007
Wednesday, March 14, 2007
Viktigare EU-händelser 25 mars än det 50-åriga Romfördraget
- EUs Romfördrag fyller 50 år! Här ska firas!
- Va?
EUs Romfördrag och firande av detta kommer knappast fylla gator och torg av folkmassor med vajande flaggor i handen. Inte i Sverige i alla fall. Inte för ointresse för EU, tror jag, men för att fördrag känns lite krystat att fira.
Men tro inte att 25 mars är en dag som bör gå ouppmärksammad förbi. Demokratin ska nämligen lyftas ner från politikens pokalhylla, dammas av och få uttnyttja lite av sin kraft. Det är världspremiär för Europeiska Medborgarråd, EMR, den svenska upplagan.
I Karlstad ska 100 svenskar från hela riket få säga sitt om vad som är viktigt i Europa och vad EU ska, enligt dem, arbeta mest med. Och det är inga små frågor som ska diskuteras. Europeiska medborgare kom överens vid ett motsvarande möte i Bryssel i oktober 2006 med medborgare från alla EU-nationer, att de viktigaste frågorna för EU är:
1. Miljö och Energi
2. Familj och social välfärd
3. EU:s roll i världen och Immigration
Möten har hållits runt om i Europa och nu, den 24-25 mars, är det Sveriges tur.
Det här kan bli något stort. En chans för oss vanliga dödliga medborgare att få vara med och påverka utvecklingen i världssamhället. Plan D, D för demokrati, dialog och debatt, med Margot Wallström i spetsen, är en av initiativtagarna till EMR tillsammans med ett flertal europeiska stiftelser och fonder. Nu är det upp till oss att göra något av det.
25 mars är en stor dag för EU, och för oss medborgare. Heja EU!
/Hanna
Läs mer om EMR på www.globalutmaning.se/emr
www.european-citizens-consultations.eu
- Va?
EUs Romfördrag och firande av detta kommer knappast fylla gator och torg av folkmassor med vajande flaggor i handen. Inte i Sverige i alla fall. Inte för ointresse för EU, tror jag, men för att fördrag känns lite krystat att fira.
Men tro inte att 25 mars är en dag som bör gå ouppmärksammad förbi. Demokratin ska nämligen lyftas ner från politikens pokalhylla, dammas av och få uttnyttja lite av sin kraft. Det är världspremiär för Europeiska Medborgarråd, EMR, den svenska upplagan.
I Karlstad ska 100 svenskar från hela riket få säga sitt om vad som är viktigt i Europa och vad EU ska, enligt dem, arbeta mest med. Och det är inga små frågor som ska diskuteras. Europeiska medborgare kom överens vid ett motsvarande möte i Bryssel i oktober 2006 med medborgare från alla EU-nationer, att de viktigaste frågorna för EU är:
1. Miljö och Energi
2. Familj och social välfärd
3. EU:s roll i världen och Immigration
Möten har hållits runt om i Europa och nu, den 24-25 mars, är det Sveriges tur.
Det här kan bli något stort. En chans för oss vanliga dödliga medborgare att få vara med och påverka utvecklingen i världssamhället. Plan D, D för demokrati, dialog och debatt, med Margot Wallström i spetsen, är en av initiativtagarna till EMR tillsammans med ett flertal europeiska stiftelser och fonder. Nu är det upp till oss att göra något av det.
25 mars är en stor dag för EU, och för oss medborgare. Heja EU!
/Hanna
Läs mer om EMR på www.globalutmaning.se/emr
www.european-citizens-consultations.eu
Tuesday, March 13, 2007
De gröna moderaterna
I Örebro i helgen utnämnde statsminister-Fredrik miljöfrågorna som de centrala frågorna för partiets fortsatta utveckling.
Han gav även ett konkret förslag: att genom beskattning på bränsleförbrukning och skatt på bränsle istället för dagens fordonsskatt driva på övergången till mer miljövänliga fordon. Ännu ett förslag var att tillsätta en ny arbetsgrupp ska arbeta med att ta fram nya fräscha förslag på miljöarbete inför valet 2010. Som främsta åtgärder prioriteras att minska utsläppen inom transportsektorn och uppvärmningen av våra bostäder.
Inför 1 800 moderata kommunpolitiker som samlats till rikskonferens talade Fredrik om framtidens hot i form av översvämningar, utrotade djurarter och extremare väder, men han ingav även hopp genom att framhålla att arbetet är möjligt.
– Det glädjande beskedet är att vi kan göra något åt det. Vi har kunskap och teknik i stor omfattning. Det handlar inte om enorma kostnader, sade Reinfeldt.
Det är hoppingivande att höra att regeringen tar miljöfrågorna på allvar, och de förslag som Fredrik lade fram är ett utmärkt komplement till den premie som Alliansen utlovat att införa för dem som skaffar sig en miljöbil.
Ett litet tillägg till citatet bara: Vi har kommit långt i teknikutvecklingen, och absolut, det är en förutsättning för hållbart miljöarbete. Det krävs trots allt mycket mer från oss alla än att släcka lamporna och ta bussen istället för bilen för att miljön ska ha en chans. Men ännu är vi inte över bron.
Det handlar fortfarande om enorma kostnader och massa jobb och att vi alla måste dra vårt strå till stacken. Något annat är naivt att tro. Men allt arbete och varenda krona, euro eller dollar som satsas i det syftet kan ses som investeringar i det viktigaste i, just det, världen. Varenda krona eller arbetstimme satsat på annat än det hållbara alternativet är rent slöseri.
Och Fredrik, om du hör det här, en liten utmaning till dig. Du har ruskat upp miljöfrågorna till topprioritet i landet. Vad sägs om att försöka påverka klimatet även utanför nationsgränserna? Visa andra regeringar vad man kan åstadkomma på fyra år och om du gör ett bra jobb får du kanske visa vad man kan uträtta på fler därtill.
Avant Garde!
/Hanna
Han gav även ett konkret förslag: att genom beskattning på bränsleförbrukning och skatt på bränsle istället för dagens fordonsskatt driva på övergången till mer miljövänliga fordon. Ännu ett förslag var att tillsätta en ny arbetsgrupp ska arbeta med att ta fram nya fräscha förslag på miljöarbete inför valet 2010. Som främsta åtgärder prioriteras att minska utsläppen inom transportsektorn och uppvärmningen av våra bostäder.
Inför 1 800 moderata kommunpolitiker som samlats till rikskonferens talade Fredrik om framtidens hot i form av översvämningar, utrotade djurarter och extremare väder, men han ingav även hopp genom att framhålla att arbetet är möjligt.
– Det glädjande beskedet är att vi kan göra något åt det. Vi har kunskap och teknik i stor omfattning. Det handlar inte om enorma kostnader, sade Reinfeldt.
Det är hoppingivande att höra att regeringen tar miljöfrågorna på allvar, och de förslag som Fredrik lade fram är ett utmärkt komplement till den premie som Alliansen utlovat att införa för dem som skaffar sig en miljöbil.
Ett litet tillägg till citatet bara: Vi har kommit långt i teknikutvecklingen, och absolut, det är en förutsättning för hållbart miljöarbete. Det krävs trots allt mycket mer från oss alla än att släcka lamporna och ta bussen istället för bilen för att miljön ska ha en chans. Men ännu är vi inte över bron.
Det handlar fortfarande om enorma kostnader och massa jobb och att vi alla måste dra vårt strå till stacken. Något annat är naivt att tro. Men allt arbete och varenda krona, euro eller dollar som satsas i det syftet kan ses som investeringar i det viktigaste i, just det, världen. Varenda krona eller arbetstimme satsat på annat än det hållbara alternativet är rent slöseri.
Och Fredrik, om du hör det här, en liten utmaning till dig. Du har ruskat upp miljöfrågorna till topprioritet i landet. Vad sägs om att försöka påverka klimatet även utanför nationsgränserna? Visa andra regeringar vad man kan åstadkomma på fyra år och om du gör ett bra jobb får du kanske visa vad man kan uträtta på fler därtill.
Avant Garde!
/Hanna
Friday, January 26, 2007
Pontus bloggar om Hållbarhet och de svenska företagen
PONTUS SCHULTZ BLOGG
25 januari , 10:12
Josefsson är den ende som visar lite ledarskap
Blivande partiledaren Mona Sahlin pekade utan tvekan ut de två slagfält som den politiska deabtten ska utkämpas på de närmaste fyra åren. På bara fyra månader har klimatfrågan gått från något perifert som alla tjänar på att tiga ihjäl till den viktigaste arenan för att skapa en samhällsvision. Det är fascinerande. Men ur näringslivssveriges perspektiv finns det anledning att vara orolig. Företagen håller på att hamna rejält på efterkälken.
I förra veckan ordnade Veckans Affärer och Tällberg Foundation en hearing om klimatfrågan med bland andra Maud Olofsson, Carl Bennet, Hans-Olov Olsson och Lars G Josefsson. Det mest slående var näringslivets totala brist på vision. En efter en reste sig företags ledarna upp och vittnade om att någon annan bar ansvaret för frågan. Politiker måste sätta mål och globalt jämställda regler. Konsumenterna måste aktivt börja visa att de bryr sig.
Enda undantaget i debatten är just nu Lars G Josefsson som på seminariet gav en försmak av den rapport Vattenfall presenterade i Tyskland några dagar senare. Det är en genomgång av kostnaderna för att få ner koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. Vattenfall anser att det kostar runt 0,6 procent av globala BNP, att jämföra med Nicholas Sterns siffra 1 procent av BNP. Kostnaderna är jämt fördelade över världen, även om 40 procent av kostnaderna är betydligt tyngre för utvecklimgsländerna än Europa att bära.
Egentligen är summan ointressant. Klimathotet är inte primärt ett ekonomiskt problem. Att ta kostnaderna nu skjuter på vår välståndsförbättring med två år på 100 år. Det västenliga är perspektivförskjutningen, att miljön blir en faktor i vår tillväxtekvation.
Och här skiljer sig perspektiven. Vattenfalls rapport handlar mycket om att inte fördjupa sig för mycket i problemen i dag, utan försöka se till att de inte uppstår i nästa generation teknik, energi och konsumtion. Argumentationen, att vårt kunnande hela tiden går framåt och investerade kronor därför blir mer värda om de satsas i framtidens teknik än i dagens är visserligen svår att ifrågasätta. Men det är ett farligt resonemang, eftersom det tar bort ansvaret att handla nu.
I tider av skiften ställs krav på ledarskap. Det är också då som
ledarskap verkligen kan löna sig. I dag går en tydlig skiljelinje mellan Sveriges storföretag och nystartade unga företag som i stort sett utan undantag integrerar klimatfrågan på något sätt i sin affärsidé.
Vänta inte på politiken. Kom ihåg Stenbecksmaxim: politiken slår alltid kapitalet – men nya idéer och teknik slår alltid politiken.
Erika Augustinsson
25 januari , 10:12
Josefsson är den ende som visar lite ledarskap
Blivande partiledaren Mona Sahlin pekade utan tvekan ut de två slagfält som den politiska deabtten ska utkämpas på de närmaste fyra åren. På bara fyra månader har klimatfrågan gått från något perifert som alla tjänar på att tiga ihjäl till den viktigaste arenan för att skapa en samhällsvision. Det är fascinerande. Men ur näringslivssveriges perspektiv finns det anledning att vara orolig. Företagen håller på att hamna rejält på efterkälken.
I förra veckan ordnade Veckans Affärer och Tällberg Foundation en hearing om klimatfrågan med bland andra Maud Olofsson, Carl Bennet, Hans-Olov Olsson och Lars G Josefsson. Det mest slående var näringslivets totala brist på vision. En efter en reste sig företags ledarna upp och vittnade om att någon annan bar ansvaret för frågan. Politiker måste sätta mål och globalt jämställda regler. Konsumenterna måste aktivt börja visa att de bryr sig.
Enda undantaget i debatten är just nu Lars G Josefsson som på seminariet gav en försmak av den rapport Vattenfall presenterade i Tyskland några dagar senare. Det är en genomgång av kostnaderna för att få ner koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. Vattenfall anser att det kostar runt 0,6 procent av globala BNP, att jämföra med Nicholas Sterns siffra 1 procent av BNP. Kostnaderna är jämt fördelade över världen, även om 40 procent av kostnaderna är betydligt tyngre för utvecklimgsländerna än Europa att bära.
Egentligen är summan ointressant. Klimathotet är inte primärt ett ekonomiskt problem. Att ta kostnaderna nu skjuter på vår välståndsförbättring med två år på 100 år. Det västenliga är perspektivförskjutningen, att miljön blir en faktor i vår tillväxtekvation.
Och här skiljer sig perspektiven. Vattenfalls rapport handlar mycket om att inte fördjupa sig för mycket i problemen i dag, utan försöka se till att de inte uppstår i nästa generation teknik, energi och konsumtion. Argumentationen, att vårt kunnande hela tiden går framåt och investerade kronor därför blir mer värda om de satsas i framtidens teknik än i dagens är visserligen svår att ifrågasätta. Men det är ett farligt resonemang, eftersom det tar bort ansvaret att handla nu.
I tider av skiften ställs krav på ledarskap. Det är också då som
ledarskap verkligen kan löna sig. I dag går en tydlig skiljelinje mellan Sveriges storföretag och nystartade unga företag som i stort sett utan undantag integrerar klimatfrågan på något sätt i sin affärsidé.
Vänta inte på politiken. Kom ihåg Stenbecksmaxim: politiken slår alltid kapitalet – men nya idéer och teknik slår alltid politiken.
Erika Augustinsson
Saturday, January 20, 2007
Al Gore - Klimatförändringarnas man
Al Gore´s projekt "The Climate Project", som drog i gång under 2006, är i full fart med att utbilda frivilligt anmälda i klimatförändringar på "Al Gore"-manér. Med en uppsättning framgångsrika presentationer (bl a Monterey, CA, 2006 ) och produktioner (t ex An Inconvenient Truth ) finns det knappt en man i USA som allmänheten förknippar lika starkt med ett sådant engagemang kring miljön som herr Gore.
Projektet går ut på att de som utbildas inom "The Climate Project" förses med kunskap och verktyg för att sedan i sin tur gå ut i samhället och föreläsa om och diskutera klimatförändringarna, för att sakta men säkert få fler att se hur vi alla bidrar till miljöförstöringen, och vad vi kan göra annorlunda.
När megafonerna i form av TV, film och "Glossy Magazines" är maxade med förförande livsstilstips, diverse sexchocker och skvaller, som gör dessa kanaler svåra att överrösta med nått så osexigt som jordens utarmning och orättvisor, är det kanske det här som är lösningen. Från mun till mun, en storskalig löpeld av fakta om klimatförändringar och hur man som samhällsmedborgare kan bidra till en positiv utveckling. Från att diskussionen varit isolerad till tv-sofforna, där debattörerna på motsatt sida snabbt dribblar bort TV-tittarna i en oral rugbymatch, förflyttas nu diskussionen till matborden och skolkorridorerna. Samhället infiltreras av samtal, som förhoppningsvis ersätter triviala diskussioner om Big Brother- avsnitt, nästa lyxvaruinköp som planeras och vart tröjan inhandlats.
Den som väljer att lyssna får fakta som, rätt använda, kan rädda världen. Som grädde på moset härstammar metoden från "the man, the myth, the legend" Al Gore. Han som ibland omtalas som "the man who used to be the next President of the United States of America".
Al Gore har gjort hela resan, från "The American dream" till en dröm om att kunna rädda världen, och han har kommit en bra bit på väg. Chanserna att vända miljöskutan ökar tack vare hans engagemang och initiativ. När förändringarnas vindar blåser så starka i denna fråga tvärs över Atlanten ter sig Europa ligga i lä.
Hanna, Global Utmaning
Subscribe to:
Posts (Atom)
